det jag är sämst på. / måndag.

i min livs första arbetsintervju fick jag frågan vad jag var bäst respektive sämst på (minns det tydligt då jag tyckte det var dålig formulering, hade läst på om intervjuer av detta slag och där hade de gett exempel på frågor om bästa och sämsta egenskaper, men inte så här, så jag fick fundera lite då mina inövade svar inte passade in.. i vilket fall) svarade jag att det jag var bäst på var att satsa 100% på det jag gjorde och det jag var sämst på var att vara ledig och göra ingenting.
Nu, åtta år senare, kan jag konstatera att jag är precis likadan. Jag satsar allt jag har på det jag gör, oavsett om det är skola eller jobb eller privatliv. så när jag inte har något jag måste göra blir jag stressad. Igår och idag har jag haft de första helt lediga dagarna (om vi räknar bort juldagarna i smålnd då jag borde ha pluggat) på flera månader. Och jag tycker inte det är ett dugg skönt. Snarare stressande då det känns som man borde passa på att gör nått kul. Sen påminner jag mig själv om att öva mig på, det jag kanske behöver mest, att göra ingenting.