Årets, antagligen, sista.

Med en värme, som närmast kan beskrivas som sommarvärme, kunde vi inte motstå att ta en.
Årets, antagligen, sista kulglass i solskenet.

Fredag.

Hela veckan har snart svept förbi, en jobbhelg som återstår dock. Men det gör mig ingenting för jag får komma hem till fina vänner och bästa sambon (som jag åker iväg med om en vecka).
Idag är det fredag och det vi firat med plugg, promenad och fredagsmys hos oss.
Kärlek mina vänner, säger bara det. Kärlek.

Datasals-tisdag.

Tillbringar min tisdag i skolan. Denna vackra skola som periodvis känns som mitt andra hem. Jag är fortfarande utan dator vilket har förskjutit mig till skolans, inte fullt så vackra, källare och datasalar. Idag är det specialpedagogik som står på schemat med en hel del inlärning och efterforskningar. Jag stormtrivs. Sitter med musik i öronen och gör stora planer för framtiden medan jag läser. Jag ska förändra världen! I alla fall skolan. En skola i alla fall. Eller nått.

Dagarna på dagarna.

Dagarna sveper förbi så fort. Det är inga problem att fylla dygnets alla timmar. Jag läser denna terminen tre relativt krävande, men ack så roliga, intressanta, givande och inspirerande kurser - behöver jag tillägga att jag trivs.. Samtidigt jobbar jag deltid. Jag tycker om att sticka iväg och jobba några timmar, att träffa mina goa kollegor och att det ramlar in några kronor den 25de.  givetvis.

Som sagt, dagarna sveper förbi. Och jag trivs, även om jag stundtals önskar jag hann med mer så måste jag släppa de tankarna - man kan inte mer än man kan.
Och jag trivas ju. Jag har ett par guldkorn i mitt liv som jag saknar, i övrigt har jag inget alls att klaga på.

Dessutom. Härrom dagen ramlade jag och J över en sista minuten-resa vi inte kunde motstå. Så nu är det hårdplugg i två veckor sedan ska vi för första gången någonsin ha en riktig semestervecka tillsammans. Efter mycket studier, en lång sommar av jobb och en hård fotbollssäsong känns det mycket välbehövligt för oss.

Egentligen. Kan man annat än älska livet..?

En helg.

Min helg kunde inte varit bättre. Jag har haft min familj -mamma, Janne och elaine - här. Och såklart Jonas mellan sina matcher och Elin på ett hörn. Min familj. Såväl blodsband som utan, men i hjärtat är detta min familj - bara pappa som saknats. Älskade, älskade ni.
Som alltid känns det som hjärtat brister lite när de åker.

Fokus på det fina, Marie. Fokus som bör ligga på alla skratt och kramar som funnits. Allt prat, gott att äta och dricka, bus, spel, Ikea, Gävles guldkorn och mina smultronställen.
Finaste helgen på länge.

.

Jag lever. Blogg lever. Men den står lite på pause. Datorn min kraschade för någon vecka sen. Varför vet jag inte, men den är nog bortom allt hopp.

Datorn kraschade och med den lusten att skriva och lägga upp bilder. Kanske kraschade även jag lite för en stund, med ett immunförsvar som är sämre än sämst, en stor hemlängtan och en trög period att försöka hitta en vardag och komma in i pluggandet igen.

Men jag lever och älskar, skrattar och mår bra. Jag är snart tillbaka.
Kram!