söndag 26 september 2010

Efter att lämnat Malin så pratade jag med Mia i telefon, när vi sedan lagt på kände jag ett stick av sorg i hjärtat.
Mina fina flickor, Malin och Mia, som jag tycker så himla mkt om. Jag har bott ifrån er i nästan fyra år men ännu inte vant mig vid att ha er så långt borta från mig och undrar om jag nånsin kommer göra det.
Jag hatar att inte kunna träffa er när jag vill - men samtidigt är jag oerhört glad och tacksam att jag har er.
Pubrundan strax innan studenten, nu mer än fyra år sedan
m `n m gånger tre. Här är även Martin med

Inga kommentarer:

marie.

marie.

Bloggarkiv