upp å ner å fram å tillbaka.

De senaste veckorna har varit utan någon som helst ordning. Åtminstone hos mig. Det har varit mycket upp å ner å fram å tillbaka. Jag har hoppat mellan oändlig lycka till känslan av att världen är en stor ond och orättvis värld. Och tillbaka igen. Jag har gråtit. Jag har skrattat. Jag har gråtit tills jag skrattat. Och skrattat tills jag gråtit.

Jag har haft praktik. Jag har varit sjuk. Jag har träffat fina vänner och älskade, älskade bror och Elaine. Jag har sett bilder på en liten, liten människa som jag inte får se än på nån månad men som redan flyttat in i mitt hjärta. Jag har undrat vad jag gett mig in på med mitt yrkesval. Jag har känt att jag har världens bästa yrke. Jag har längtat. Jag har haft pollenchock. Jag har saknat. Jag har oroat mig. Jag har älskat.

Jag har levt. Det är vad jag gjort under de senaste veckornas frånvaro.
För vad är livet om inte en berg-o-dal-bana i känslornas värld.