Varje år gör jag samma misstag, efter ett tag inbillar jag mig att min medicin håller allergin i chack så att jag kan göra vad jag vill utan att tänka på att det är fullt av pollen i luften. Efter den första chocken och all trötthet som följer med medicinen lägger så glömmer jag nästan bort att jag är allergisk.
Så jag inbillar mig att jag kan träna - trots min läkares rekomendationer - vilket såklart ger ett regält bakslag.
Så var det även iår, när jag kom hem ikväll kände jag att jag hade benen fulla av spring och tänkte att en lättare joggingtur inte skulle skada.
Haha
Hann inte halva rundan innan ögonen rann så mkt att det antagligen såg ut som jag grät för jag mötte tittade väldigt konstigt på mig.
Väl hemma har jag hällt halva flaskan med ögondroppar i ögonen och dragit i mig mängder med astmamedicin för att återfå normal andning.
Usch, gillar inte det här alls! ÄLskar den här årstiden och vill njuta av detta underbara väder, inte sitta inne. Och framförallt så får jag panik när jag inte får träna. Visst jag är stundtals väldigt dålig på att träna men då väljer jag själv att inte göra det.. Ni vet, de man inte får göra är det man vill göra ;)
Hade tänkte cykla till Sätra och kika när J spelar match men nu känns inte det som ett alternativ.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar