tisdag. / äntligen!

Äntligen! Äntligen börjar jag känna mig som människa igen. Febern och huvudvärken är borta sedan nån dag och hostan har varit ganska snäll och låtit mig sova nästan hela natten. Hoppas det fortsätter så.

Idag har jag ätit finlunch med bästa kollegorna. Och sagt hej till en av de finaste som nu jobbat sin sista dag. Visste inte om jag skulle skratta eller gråta i kaffet. Beslutade mig för att skratta för hennes skull och torka några tårar för vår, kommer sakna henne på jobbet.

Men nu kör vi på med en veckas plugg och lite jobb innan vi åker till Småland över helgen. Äntligen! Och nästa vecka drar praktiken igång - äntligen, äntligen, äntligen!