onsdag 27 juli 2011
fredagsmys.
tisdag 26 juli 2011
orättvisor.
Sedan i fredags kväll har det stundtals känts som jag stått i kvicksand. För varje nyhetssändning, för varje uppdatering av nyhetsartiklar, för varje gång vi pratat om det, har jag skjunkt lite djupare. Jag har sjunkit ner mot ett hål i tillvaron. I detta hål finns en uppgivenhet, en undran efter mening, ett totalt oförstånd inför livets orättvisor. Ibland har jag så svårt att ta in allt det hemska som händer fina människor. Jag har så svårt att förstå hur allt plötsligt kan ändras, hur ett liv i ett slag kan vara i grunden så fullständigt och förevigt förändrat. Samtidigt, mitt i detta, är förvåningen över att det finns människor som är i stånd att göra sådana ting så stor att blodet kan frysa till is.
På andra sidan jorden lever miljontals människor i svältnöd, kämpar för sin egen och sin familjs överlevnad då det inte finns någon mat. Medan vi lever i ett överflöd och slänger mat som aldrig förr.
Livets orättvisor.
Trots allt detta fortsätter jorden snurra, vi fortsätter med våra liv. Vi hör och förfäras, sedan fortsätter vi. Vi skrattar och mår bra, ägnar norge och Somalia en tanke eller tusen, men sedan fortsätter vi. Man måste, det är så människligt om inte det mest männskliga. Man måste distansera sig till det hela. Annars går vi under.
Det enda vi kan göra är att vara lyckliga för det liv vi lever och visa ödmjukhet mot våra medmänniskor.
På andra sidan jorden lever miljontals människor i svältnöd, kämpar för sin egen och sin familjs överlevnad då det inte finns någon mat. Medan vi lever i ett överflöd och slänger mat som aldrig förr.
Livets orättvisor.
Trots allt detta fortsätter jorden snurra, vi fortsätter med våra liv. Vi hör och förfäras, sedan fortsätter vi. Vi skrattar och mår bra, ägnar norge och Somalia en tanke eller tusen, men sedan fortsätter vi. Man måste, det är så människligt om inte det mest männskliga. Man måste distansera sig till det hela. Annars går vi under.
Det enda vi kan göra är att vara lyckliga för det liv vi lever och visa ödmjukhet mot våra medmänniskor.
torsdag.
onsdag 20 juli 2011
kvällen.

Om jag blev mätt? Lämnade halva tallriken efter mig, tog en promenad hem till min kära soffa och kvart över nio sov jag gott, så ja. 

tisdag.
Nu blir det världens kanske godaste mat på Church Street Saloon med Sandra!
måndag.
life is a work of art. you gotta paint it colorful. / lördag.



lördag 16 juli 2011
fredagsvin.
vad du anförtror åt mig, ska jag anförtro till dig.
De senaste dagarna har det varit långa, och hyffsat stressade, dagar på jobbet. Det är mycket att göra och mycket att tänka på under dagarna så när jag kommer hem, vilket har varit sent flera kvällar, har jag kännt mig rätt trött. Men jag vill inte klaga. Jag trivs verkligen, när jag har många bollar i luften är jag i mitt esse! Men den största anledningen till att jag trivs är mina arbetskamrater, så fina, goa och fantastiskt roliga människor. Att jag sedan kommer hem och inte behöver tänka på något särskillt - att jag kan komma hem och känna mig leeedig, gör ju inte saken sämre.
onsdag 13 juli 2011
måndag.
På måndagen kom en välbehövlig ledig dag. Denna tillbringade jag på stranden med Elin och sedan kom även min "andra familj" dit. Det blev några underbara timmar i solen innan jag stack hem för att byta om och bli upphämtad för en shopping-eftermiddag med nästa Elin.
Det var en perfekt dag. Sol, hav, skratt och vänner som värmer hjärtat samt att komma hem till min älskade kille - vad mer kan jag begära?

helg.

Lycka.
söndag 10 juli 2011
söndag.
lördag 9 juli 2011
me, myself and I.
I tisdags tog Jonas sin väska och drog till Järvsö i tisdags och väntas åter hemma imorgon, söndag, så nästan hela den här veckan har jag varit själv hemma. En vecka som jag till största del tillbringat på jobbet, där jag försökt komma in i min nya roll. Men jag har även hunnit med en kväll i stugan, sola, några joggingturer, vindrickande, städning och så vidare och så vidare.
För några år sedan hade det känns riktigt hemskt att komma hem klockan 18 utan att bestämt att umgås med någon, men inte nu. Jag har till och med njutit lite av mitt eget sällskap.
Jag vet inte va det är, men för varje år som går tivs jag lite bättre i mitt eget sällskap. Kanske är det en mognadssak, kanske är det att jag trivs lite bättre med mig själv hela tiden, kanske för att jag känner mig mer hemma i mig själv och vet lite mer vem jag är. Men framförallt tror jag det handlar om att jag för varje år som går, blir jag lite bättre vän med mig själv.
För några år sedan hade det känns riktigt hemskt att komma hem klockan 18 utan att bestämt att umgås med någon, men inte nu. Jag har till och med njutit lite av mitt eget sällskap.
Jag vet inte va det är, men för varje år som går tivs jag lite bättre i mitt eget sällskap. Kanske är det en mognadssak, kanske är det att jag trivs lite bättre med mig själv hela tiden, kanske för att jag känner mig mer hemma i mig själv och vet lite mer vem jag är. Men framförallt tror jag det handlar om att jag för varje år som går, blir jag lite bättre vän med mig själv.
en fredag.
you want the truth? you never leave my mind. never.
Som liten läste man om prinsessan som var så kär i en prins och när hon, sist i boken, fick sin prins så levde de lyckliga i alla sina dagar. Så avundsjuk man var, inte bara på att flickan i boken var en prinsessa utan för att hon träffade killen i sitt liv. När hon träffat honom, sina drömmars prins, blev livet perfekt och underbart. Nog längtade man efter att bli stor och uppleva detta.
Jag har träffat mina drömmars prins, Jonas är precis en sådan kille jag vill ha och behöver, han är allt jag önskar och så mycket mer. Men det verkliga kärlekslivet är inte som sagorna. Kärleken är inte bara ett rosaskimrande lyckorus-tillstånd.
Det handlar om att kompromissa. Ställa upp. Finnas där. Lyssna. Prata, prata, prata och förstå. Det handlar om att ibland tvivla. Hitta tillbaka. Älska. Känna sig oövervinnerliga tillsammans. För att sedan bli livrädd. Älska. Sitta vid varsin dator i 15 timmar och överleva. Skratta. Känna ångest. Trösta. Knappt ses på flera dagar och sedan prata hela natten. Hålla hand och försöka förstå varandra. Ge allt man har. Kämpa. Men att hela tiden älska.
Att vara kär, att älska någon och leva med denna är inte alltid lätt. Det är inte som i sagorna. Det är på riktigt. Men som det är värt det. Jag skulle göra det jobbiga tusen gånger om. Så länge Jonas är min vinst.

fredag 8 juli 2011
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
marie.

Bloggarkiv
-
▼
2011
(418)
-
▼
juli
(30)
- kärlek.
- en lördag i juli.
- fredagsmys.
- orättvisor.
- torsdag.
- kvällen.
- tisdag.
- life isn't about waiting for the storm to pass, it...
- måndag.
- then life happends. / söndag.
- life is a work of art. you gotta paint it colorful...
- fredagsvin.
- vad du anförtror åt mig, ska jag anförtro till dig.
- måndag.
- helg.
- söndag.
- me, myself and I.
- en fredag.
- you want the truth? you never leave my mind. never.
- familj.
- btw, today I`m wearing the smile you gave me.
- Elaine 18 år.
- när våren öppnar sina dörrar och du tar den långa ...
- Ullared.
- Ljungby.
- hundar, hundar, hundar.
- It only means so much `cause you said it.
- I could go anywhere whit you and probably be happy.
- veckan.
- I`m back!
-
▼
juli
(30)