you want the truth? you never leave my mind. never.

Som liten läste man om prinsessan som var så kär i en prins och när hon, sist i boken, fick sin prins så levde de lyckliga i alla sina dagar. Så avundsjuk man var, inte bara på att flickan i boken var en prinsessa utan för att hon träffade killen i sitt liv. När hon träffat honom, sina drömmars prins, blev livet perfekt och underbart. Nog längtade man efter att bli stor och uppleva detta.

Jag har träffat mina drömmars prins, Jonas är precis en sådan kille jag vill ha och behöver, han är allt jag önskar och så mycket mer. Men det verkliga kärlekslivet är inte som sagorna. Kärleken är inte bara ett rosaskimrande lyckorus-tillstånd.

Det handlar om att kompromissa. Ställa upp. Finnas där. Lyssna. Prata, prata, prata och förstå. Det handlar om att ibland tvivla. Hitta tillbaka. Älska. Känna sig oövervinnerliga tillsammans. För att sedan bli livrädd. Älska. Sitta vid varsin dator i 15 timmar och överleva. Skratta. Känna ångest. Trösta. Knappt ses på flera dagar och sedan prata hela natten. Hålla hand och försöka förstå varandra. Ge allt man har. Kämpa. Men att hela tiden älska.

Att vara kär, att älska någon och leva med denna är inte alltid lätt. Det är inte som i sagorna. Det är på riktigt. Men som det är värt det. Jag skulle göra det jobbiga tusen gånger om. Så länge Jonas är min vinst.