Tisdag.

Dagen blev mycket händelserik då jag skulle jobba några timmar, ett jobb som hastigt fick avbrytas då jag i egenskap av rastvakt lyckas ramla på en isfläck och få handleden i en konstig vinkel. En kollega skickade iväg mig till skolsköterskan (hur länge sen är inte det liksom sedan man var hos skolsköterskan) som hastigt skickade mig vidare till hälsocentralen (kul för dem att behöva ta in vikarie för vikarien).

Ett antal timmar och konsulaton av två olika läkare senare, konstaterade de att det antagligen inte var någon spricka i handleden utan bara var en regäl stukning. Jag kunde åka hem, med hård linda om handleden och löfte om att hålla koll så den inte svullnade mer eller blev mer blå, då kan det vara aktuellt med en röngten för att helt kunna utesluta spricka. Man kan nästan inte låta bli utan att skratta, det är så typiskt mig att lyckas med sånt här.

Även om det inte är så farligt så tar allt hundrafemtio gånger längre tid när varje rörelse i handen gör ont. Just under en examinationsvecka - kul kul.

Men det är bara att knarka lite ipren och lite alvedon och så kör vi på, man kan ju alltid skriva med en hand.